Ändrad inriktning

 I söndags deltog jag på en adventsmarknad på Obbola Gamla Salteriets museum. Det är en härligt rustik lokal som dokumenterar den ursprungliga fiskenäringen på orten. Själv visade jag upp ett par mattor och så förstås mina Mandalas. Många blev inspirerade och gick kanske hem och virkade ett karottunderlägg själva. Dagens goda gärning! Men det var roligt att få visa den fina Annika-mattan. Den är inte lik någon annan matta och den är inte till salu, förrän jag vävt ytterligare en för eget bruk.

Men jag måste ju göra mig av med mitt mandala-beroende, så när jag kom hem startade jag ett nytt projekt: Wool eater blanket! Det är ett projekt som inte har någon ände. Varven blir bara längre och längre och de kräver många garnnystan. Och såna har jag gott om. Även om jag inte stickat på kanske 20 år, så har jag på något sätt varit garnberoende ändå. "Kanske skulle det där färgsprakande garnet göra sig bra i en löparväv eller varför inte dubbelspolat i en kuddväv".  Har inte kunnat motstå garnhärvornas utstrålning och så har nystanen växt på hög i garnkorgen. 
Jag har en förkärlek för turkos. måste googla på vad det betyder för min personlighet. Så nu virkar jag vidare 
till dess att mina silverglänsande mörkgrå nystan tar slut.