Fiasko!

Som jag tidigare nämnt, fick jag en linvarp med 1 trådigt lingarn av Wandja i vävstugan. Det var några år sedan hon klippt ner den, men den såg  bra ut i mina  oerfarna ögon. Den var flätad i tre rumpor och jag fick förskeda den och reda fram nya skäl. Det tog sin tid. Sen drog jag på varpen och det var en och annan tråd som brast. Varpade 4 extra lagn, som behövdes för att få ihop mönstret. Jag solvade den i spetskypert, skedade och knöt fram. Då var det äntligen dags för förvävningen! Tog det mycket lugnt, lade spröt och trampade försiktigt ned: Vid det femte inslaget brast minst 40 trådar!!! Det såg ut som en häxkittel bakom skeden! Här i papperskorgen ligger nu en normal arbetsveckas mödosamma arbete helt till spillo. Det är klart att jag hade kunnat knyta ihop alla brustna trådar, penslat hela varpen med tapetklister, skaffat en ångmaskin eller dylikt. Men mitt psyke pallade inte inför den ständiga ångesten att samma sak ska inträffa vid nästa inslag. Jag gav upp!!! Klandra mig inte! Mina nervtrådar var vid det laget av samma kvalitet som varpens trådar.