Stenröse borti backen

Jag har naturligtvis fortsatt att vrida mina tankar till temat STENAR. Eftersom saknaden av vävstol här hemma stoppar tekniken vävning, har det här sättet att väva på en pappskiva passat mig alldeles utmärkt. Det är ett lagom stort hantverk framför tv och ger faktiskt tillfälle att skapa färgkompositioner utifrån den låda med broderigarner, som finns här hemma. 

I vävstugan är jag nu klar med min matta som jag kallat för Sniskan. Det har varit ett litet pyssel att väva den. Kanske fortsatte jag i sömnen att lägga de små trasnystanen i fyrkanter, men en natt fick jag i drömmen uppslaget att omvandla inläggen till en mängd stenar. Sagt och gjort! Det blir en dörrmatta med namnet Stenröse. Mycket passande! 

Stenrösen kan ha olika utseenden och i min barndom hade stenrösena omkring gården var sina olika namn. Det här lilla grytunderlägget får nog namnet Smia, som låg framför pappas smedja. 

Men sen kommer Storstenröset, som låg i utkanten av åkermarkerna. Där hade man samlat mängder med sten när det bröts ny åkerjord. Stenröset omges av lite slingrande växter