Knapp händig

Jag har ju, som så många andra i min ålder, ärvt en stor knappburk från min mamma. Det är knappar från diverse plagg, som under årens lopp har lappats och lagats och så småningom hamnat bland mattrasor. En del knappar är mycket exklusiva och härrör sig nog från plagg, som blivit omarbetade och fått ett nytt liv. Jag är mycket imponerad av den betydelse knappar måste ha haft på gångna tiders helgdagsplagg. De glittrar och blänker av guld och glas. Numera är jag ganska fumlig med fingrarna, så jag uppskattar inte alltid de av mina blusar, som är knäppta med små knappar. 
Men så dyker då detta omvälvande fenomen upp: tideräkningen med corona-pandemin. Nu kan jag sätta tiden på kartan genom att varje dag sy in en knapp på en broderibåge. Än så länge har jag bara valt ut de dekorativa knapparna, som finns i mina burkar och har gärna gett dem en liten omgivande bukett av coronavirus. Om detta fortsätter länge, fruktar jag att jag måste börja välja bland små skjortknappar för att få plats på bågen. 

I